Påskbrev – Nu kommer våren och äntligen är ljudvandringssäsongen igång!
Snart är det Museernas Vårmöte i Västerås och vi är förstås på plats som deltagare. Vi ser mycket fram emot att träffa både kunder och nya kontakter. Vill ni vara säkra på att få prata med oss – hör gärna av er i förväg till Magnus Carlsson.
Om du kommer till Västerås – missa inte ljudvandringen Skitviken som är en del av programmet. Det är en väldigt fin upplevelse av radiojournalisterna Inger Orre och Martin Hedén. Under lång tid har de intervjuat ett gäng människor från BK Piren som hänger i några enkla skjul nedanför flotta Steam Hotel. I ljudvandringen får du träffa dem – en lång rad färgstarka personer – och vara med på plats både i fest och sorg. ”En rostig lustgård fylld av liv”, kallar Inger och Martin själva platsen.
Ljudvandringen Skitviken finns i Västmanlands Länsmuseums app som vi producerat, och vi har också hjälpt Inger och Martin lite längs vägen. De är erfarna dokumentärmakare men det här är deras första verk i den här genren.
För oss är både det dokumentära berättandet och det fiktiva viktigt och det är alltid roligt att få göra ambitiösa projekt där berättelsen verkligen står i centrum. Ett annat sådant projekt är ju den fiktiva framtidsvandringen Farväl Falsterbo som finns i appen Climaginaries. Den ljudvandringen har nu blivit föremål för forskning. Det är Jenny Friedl – från Centrum för forskning om samhällsrisker vid Karlstads Universitet – som har gjort en rad djupintervjuer med människor som gått ljudvandringen. Syftet har varit att undersöka om den här typen av ljudvandring är en berättarform som kan motivera folk att engagera sig i klimatfrågan.
För alla oss som arbetar för en hållbar värld är det här förstås en knäckfråga. Det handlar inte längre bara om att sprida information utan också om att stimulera människor till engagemang och aktivitet.
Vi är väldigt glada att Friedl drar slutsatsen att det är precis vad vår vandring gör. Hon resonerar om att klimatförändringarna och dess konsekvenser blir konkreta för oss när vi får ta del av en engagerande berättelse där vi kan identifiera oss med människor och deras utmaningar att hantera klimatförändringarnas effekter. Den sinnliga erfarenheten att själv vandra i Skanör påverkar också deltagarnas förhållande till naturen: flera av deltagarna har dragit slutsatsen att hotet mot oss inte egentligen kommer från naturen, utan från oss människor som inte förmår anpassa oss till den verklighet vi befinner oss i. Vilket ju också leder till slutsatsen att det här är något vi kan göra något åt. Här finns rapporten
